Killinggänget skriver om trädgårdsterapi

Slå upp Svenskan idag, avdelningen som heter Balans i kulturdelen, sidan 25 och du ska få dig ett par asgarv. Garanterat.

Alltså här skriver en person som kallar sig Jennie Sjögren om något som hon kallar trädgårdsterapi och naturmeditation. I faktarutan hittar du bland annat följande tänkvärda och ack så handfasta råd:

”Lägg märke till marken du trampar på. Hur låter det när fötterna möter underlaget?”

Men vänta, det blir ännu bättre:

”Plocka upp en bit av naturen i handen. Lyssna på den, hörs det något? Känn på föremålet med någon annan kroppsdel än händerna, t ex läpparna, näsan, pannan eller armbågen.”

Jesus, så här kul har inte Killinggänget varit sedan Torsk på Tallin. För det är väl de som står bakaom psedonymen Jennie Sjögren?

Nalle Puh kommenterar svininfluensan

Ännu en kommentar till svininfluensan. Man kan bara säga Puh!

Leif

Somliga straffar gud genast

I bland känns det som att gud håller ett alldeles särskilt vakande öga på mig.

Som häromdan, satt och slö-rewritade ett knäck av Magnus på Resumé om Dominika som had plåtats med en nätpyton av Caroline Roosmark till en kalender.

Tänkte tyst för mig själv att det här var väl knappast höjdpunkten på min 35-årig karriär som journalist, att sitta och rewrita den här Magnus-notisen.

Nåväl, några minuter senare får jag upp nedanstående rubrik  från Resumés nyhetsbrev i mejlen:

Känner mig träffad så klart och klickar med darrande hand på länken, samtidigt som jag funderar på hur de så snabbt kunna genomskåda mig.

Som tur var handlade det om Aftonbladets nyhet om Tiger Woods och hans äktenskapstrubbel.

Här förtiger Lidingö sanningen

Var i Lidingö stadshus häromdan för att kolla upp en story. Gick jag förbi en vägg som berättade lite ditt och datt om Lidingö.

Stannade till vid den här bilden på Ludmilla Engqvist, OS-guldmedlaljör och VM-guldmedaljör och Anders Gärderud, OS-guldmedaljör. Men när jag lät blicken glida ner till bildtexten så upptäckte jag att nåt snille på kommunen av någon anledning inte tyckte det var passande att berätta att Ludmilla är Ludmilla.

Vadå, bara för att man har dopat sig kan man väl få ha med sitt namn på en bildtext?

Så kan det gå

Två väninnor var ute på en ‘tjejkväll’, båda lyckligt gifta, trofasta och exemplariska fruar. 
 
Denna kväll blev det en aning för många Bacardi Breezer och när de var på väg hem, extremt berusade, blev de kissnödiga och bestämde sig för att smita in på kyrkogården. 
 
När den ena av dem var klar insåg hon att hon inte hade något att torka sig med, så hon tog av sig sina trosor och använde dem. 
 
Den andra kvinnan hade på sig ett par mycket exklusiva och dyra trosor som hon absolut inte kunde tänka sig att använda. 
 
Lyckligtvis hade hon satt sig bredvid en grav där det låg en vacker krans med ett stort sidenband i, så hon slet loss detta och torkade sig med det. 
 
När de var klara begav de sig hemåt, berusade och glada i hågen. 
 
Nästa dag blev den ena kvinnans man oroad över att hans rara och oskyldiga fru låg kvar i sängen med en ordentlig bakfylla och funderade på vad som skett kvällen innan. 
 
Så han ringer upp den andra kvinnans man och säger:

- Dessa utekvällar måste genast upphöra! Jag har börjat misstänka det värsta…. I natt kom min fru hem UTAN trosor, och hon ligger fortfarande i sängen…. 
 

- Det är väl ingenting’ svarade den andre mannen, Min fru kom hem med ett sidenband i rumpan, där det stod: ”Från oss alla på brandstationen, vi kommer aldrig att glömma dig.”

Slutat läsa Croneman

Har haft en trevlig morronrutin i en nån månad nu. Går in genom sidoingången till Scandic Malmen, passerar frukostrummet och försöker se ut som en av hotellets gäster. Går sen ut i lobbyn och närmar mig tidningshyllan där jag norpar åt mig dagens färska, nypressade DN och Svenskan.

Det är först och främst DN:s kröniker jag vill åt; Croneman, Hanna Hell och Mats Lundegård.

Första gången jag kom på denna lysande idé gick jag fram till hotelldisken och frågade, uppenbarligen trodde tjejen att jag var en gäst på hotellet och med hennes ”ja”, grundat på ett missförstånd, lät jag mig nöjas.

Men idag blev jag upptäckt och stoppad av en nitisk snubbe. Fick skamset överlämna mitt byte, medan jag mumlade nåt om att jag hade frågat om lov. Men snubben lät sig inte bevakas.

Så nu har jag slutat läsa Croneman, tills vidare.

Trist.

En judisk fräckis

När vi ändå är inne på vitsspåret så kan vi lika gärna köra den här.

A priest, a minister, and a rabbi want to see who’s best at his job. So they each go into the woods, find a bear, and attempt to convert it.

Later they get together. The priest begins:

”When I found the bear, I read to him from the Catechism and sprinkled him with holy water. Next week is his First Communion.”

”I found a bear by the stream,” says the minister, ”and preached God’s Holy Word. The bear was so mesmerized that he let me baptize him.” 

They both look down at the rabbi, who is lying on a gurney in a body cast.

”Looking back,” he says, ”maybe I shouldn’t have started with the circumcision.”

(tipstack till Henryk)

Leta upp pappers-DI idag

Ligger och lyssnar på Ekot där en reporter i Trollhättan försöker skapa spänning kring Koenigseggs avhopp från Saab genom att kalla det oväntat.

Skulle inte tro det.

Leta i stället upp dagens pappersex av Dagens Industri och läs Håkan Matsons utmärkta kommentar. Den säger allt som behöver sägas och tar fem minuter att läsa.

Där visar han övertygande hur skojarna från Koenigseggs aldrig hade med verkligheten att göra.

Matson har, precis som Molière, begriper dessutom att farsen bor granne med tragedin.

Schulman avstår spruta

Jag gillar inte sprutor, och vem gör väl det. Jag gillar inte heller att se folk få sprutor. Det gör lika ont i mig varje gång. Följaktligen kan jag numera inte se en nyhetssändning på tv.

Ända sedan Claes Elfsberg första gången stavade sig igenom ”svininfluensa” i sitt manus har Rapport, Aktuellt och alla andra nyhetssändningar i tv illustrerat rapporteringen kring influensan på samma sätt: med närgångna bilder av överarmar som sticks med vassa sprutor.

OK, vi vet vid det här laget att svininfluensan är här, och att bästa botemedlet är vaccin, och att vaccin företrädesvis tas genom injicering.

Men måste ni visa det för oss i närbild varje gång?

Det räcker att visa en ampull som det står vaccin på så kan vi räkna ut resten själv. Lite mer fantasi i bildval vore på sin plats, det tycks ju som om influensan blir kvar ett tag.

Själv avstår jag från spruta.
 
Leif

Schulmans karameller

Maud Olofsson är i blåsväder. Och det är väl bra, eftersom det handlar om vindkraft. Vad pressen tycker är mindre bra är att hennes agerande gynnar företaget där hennes son jobbar. Småsint. Det är inget fel på nepotism – så länge man håller den inom familjen.

Leif

Den där fula tröjan hade hon aldrig köpt innan vaccineringen.

Leif

Inte för inte utsågs den ju till Årets Julklapp.

Leif