Vet inte vad det är min konstsyn men jag fastnar tydligen för konstnärer som har en moderat kundkrets. Nu senaste i helgen hade Fredrik Landergren, en favorit, vernissage på KB. Landergren kombinerar fotorealism med ett konstärligt temprament så att verkligheten blir lite mer verklig.
Nu ser jag att Per Gudmundsson, ledarskribent på Svd, fb-rekommenderar Fredriks tavlor.
Får mig att tänka på en annan av mina favoriter, Ulf Hinders, med sina övergivna hus i ödsliga landskap har hans bilder följt mig sen 80-talet. Ja, vem gillar Hinders? Jo, Calle Bildt.
För övrigt älskar jag de här ofrivilligt roliga raderna från Per Gudmundson i svenskan, apropå Mårten Arndtzéns lite njugga recension av den nya konsthallen Sven-Harrys:
“Jag är personligen bekant med kritikern Arndtzén. Jag vet att han inte är någon fradgatuggande kommunist.”
Roligt är inte ordet.
http://queermansion.com/janne/2011/02/09/favorit-repris-med-christer-g-wennerholm/