Här ett axplock på reaktioner från kompisar som just läst Guldsot. Keep em coming!
Läser just nu vännen Bernt Hermeles utmärkta och intressanta skildring om människan och gåtan Johan af Donner i Bernts nyutkomna bok “Guldsot”. Det som finns inom oss alla är ju företeelsen som baseras på Ying och Yang filosofin där vi alla tycks gå på en slak lina mellan grymhet och omsorg som alldeles oavsett om vi vill det eller inte finns där inom oss genom hela vårt liv. Inte för att det är förlåtande men tyvärr ack så mänskligt. Ansvaret för våra handlingar måste vi dock alltid bära på det individuella planet och det är aldrig någon annans fel. Johans medbrottsling var verksam med sina lockelser om personliga små belöningssystem i reklambranschen sedan 80-talet till de som kände sig hugade att få en extra slant till en lite mera guldkantad tillvaro. Något som jag känner till personligen i mitt tidigare arbete inom reklambranschen och som ofta diskuterades i den Erfa grupp som jag var medlem i där de flesta av oss någon gång utsatts för den lockelsen av såväl den mannen som en del övriga sysselsatta inom trycksaksbrookersmarknaden. Se bara på Ogilvy affären i början av 2000-talet. Det är det som Johan beskriver i sitt uttalande i rättegången som att ha drabbats av guldsot och som Bernt döpt titeln till sin bok.
Bra bok Bernt. La precis ner sista sidan. På något vis känner även jag mig grundlurad, bara av att ha läst den. Måste smälta och utveckla den tanken lite till vi ses på onsdag. Bästa meningen kom givetvis från en copywriter: Skillnaden mellan en marknadförare och en lögnare är ofta hårfin. Thanks!
Respekt! Läst klart. Spännande välskriven läsning!
Riktigt bra idag, tycker jag. Inslaget i P1 gjorde mig nyfiken på en bok jag inte tänkt att läsa.
Kort, koncentrerat o innehållsrikt inslag i morgonsoffan för en stund sedan. Ecce Homo.
Bra inslag på TV!
Bra Bernt!
Tack för boken. Jag köpte den igår. Läst klart. Det finns många historier till men de är oskrivna.
Med medmänskliga hälsningar
FH
Bäste Bernt man börjar undra om du har ett liv utöver Guldsoten med tanke på de senaste månadernas (känns det som) statusuppdateringar…
Ska låna din bok av Farbror Bosse.
Nypan
Hej Bernt,
tack för en rak och belysande skildring av mannen som
drabbades av guldsot. Bra gjort.
Uppskattar inte lika mycket rubriken på sidan 56:
EN ÅKE SÖDERBLOM-TYP.
Den ska ska anspela på att af Donner uppträdde
som en filmskådis från 30- och 40-talen.
Rubrikens slarviga formulering kan för den snabbe läsaren
tolkas som att Söderblom och af Donner hade något gemensamt
personlighetsmässigt. Stämmer föga. Knappast ens om du
kollar igenom Åkes 70-talet huvudroller i svensk film.
Däremot tycker jag att Johan var elegant och kokett
som Hasse Ekman i sina roller, möjligtvis.
Själv hade jag ett intressant möte med Johan af D
den dagen han kom för att säga upp vårt samarbete med
Röda Korset som hade pågått i ca 5 år. Men det tar vi en annan gång.
Mvh
Ole Söderblom
Inför andra eller tredje upplagan. Kolla sidan 47 – 48 det är något fel på fonten, tycker jag alltså.
tack ska kolla det
Hej Hermele,
precis som ditt förlag tycker jag din bok är rappt skriven – men i mitt tycke som ett ganska långt reportage och lite kvällstidningsaktigt faktiskt. Ingen riktig bok men kanske i linje med vad andra har skrivit på sistone om andra ämnen, ingenting är s a s heligt längre, inte ens den personliga integriteten. Men personligen vill jag tacka dig för en del klargöranden, tro inte annat. Tänker du fortsätta på andra spår finns det säkert anledning för vissa att be en bön, för Hermeles (nordmännens) raseri, bevare oss milde Herre.
Betr fonten på sid 47-48???? Kommer väl igen senare i boken där dina egna funderingar kommer in då och då?? Kan inte se något fel där.
Sen tycker jag ju att det inte är riktigt rumsrent att framställa folk som brottsligar för sådant de inte är dömda eller ens åtalade för. Men ditt förlag har väl en saftig förtalsförsäkring hoppas jag. En sak är ju att säga saker mun mot mun eller att sladdra om du så vill men det som en gång är skrivet kan aldrig bli oskrivet eller hur.
Som sagt, vissa delar av boken tackar jag för och vissa känns lite för kvällstidningsjournalistiska.
Agneta Wadström