Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for december, 2012

Vi är några tappra som har samlats här även idag för att hålla en gudstjänst, så här mittemellan jul och nyår. Många är bortresta, en del för att hälsa på nära och kära, en del för att få uppleva lite värme, sol och bad eller för att klämma lagg och åka slalom.

Men några av oss har alltså som vanligt församlats här i stora synagogan och det tycker jag känns fint.

Vad är egentligen en församling, vad betyder ordet?

Ja, det kan givetvis ha en del olika innebörder

En församling kan vara beslutande, den kan vara lagstiftande. Förr i världen var det även en administrativ enhet som skötte om folkbokföringen av svenska medborgare.

Men i vårt fall gäller varken det ena eller andra. Vi samlas i stället regelbundet för att fira gudstjänst, en något otidsenlig sysselsättning kan tyckas i tider när sociala medier och köpgallerier tar upp allt mer av vår tid.

Orsaken till att vi är här skiftar också så klart. En del kommer hit för att be till gud, kanske om fred på jorden eller i det egna sinnet eller kanske om en tjänst. Andra kommer hit för lite gemenskap, få höra letzte naies, alltså senaste nytt. En del kommer hit för att få höra Maynards vackra stämma, medan för andra är det den gemensamma bönen och melodierna som är själva grejen.

Vad möts du av för förväntningar när du står här i Stora Synagogan för att gästpredika?

Ja Paula, däruppe på läktaren, valde att lägga ribban inte särskilt högt när jag berättade att jag tillfrågats om att gästpredika.

Hennes reaktion var som alltid spontan och direkt, där vi satt och käkade lunch på NK:

”Gör nu inte bort dig som vanligt!” sa hon.

Tack, Paula, för att du åtminstone inte satte onödig press på mig.

En del förväntar sig nog att du ska säga något om veckans tora-avsnitt, komma med några kluriga tolkningar av texten, för att sedan göra en osökt koppling till någon dagsaktuell, gärna personlig, händelse. Ungefär som som den fantastiskt fina predikan som Yael Feiler bjöd på förra veckan.

Men jag ansluter mig till de ultraortodoxa chassidiska judarnas tradition, Nittel Nacht. Varje julafton avstår de nämligen helt från att studera toran, liksom från att ha sex. Orsaken är att onda krafter sägs vara i görningen och enligt chassiderna så är judar som blivit till just på Kristi födelsedag överrepresenterade bland de som senare i livet konverterar till kristendomen.

Alltså bäst att avstå från såväl toraläsning som sex.

Jag delar i och för sig inte chassidernas övertygelse, men avstår ändå från att kommentera veckans avsnitt, mest för att jag inte har något smart att tillägga.

Nåväl återstår då att berätta något personligt. Jag vet inte om det kan tjäna som föredöme och inspiration eller om det kan lyfta upp anden en smula under denna mörka och kalla årstid.

Men det här är några människor som jag mött under året som taxichaufför, människor som av olika anledningar stannat kvar i minnet.

Jag minns till exempel kvinnan som jag körde från Lidingö till Östermalm en sen lördagskväll. Hon var som man säger salongsberusad men fann det ändå för säkrast att ringa upp tonårsdottern med förmaningar om att inte dricka för mycket, förmaningar som liksom fastnade av för mycket rödvin, vilket möjligen ändå kunde ha den avsedda avskräckande effekten på tonårsdottern.

Jag tänker också på en man i min ålder som skulle till St Görans avgiftningsklinik, han luktade veckogammal fylla och var så rädd för att åter lägga in sig att jag var tvungen att leda in honom till mottagningen.

Jag tänker också på en körning som jag fick en kall jauarimorgon vid halv fem tiden från Solna polisstation. När jag kom fram till adressen stod en man och spydde över en buske. När jag gick för att hjälpa honom in bilen såg jag att han saknade ena skon. I stället hade han fått låna en blå badtoffel i plast från någon snäll poliskonstapel efter att ha tillbringat natten i en fyllecell. Mannen mådde illa, såväl fysiskt som psykiskt. Han vevade ner rutan och hängde ut med huvet för att snappa åt sig lite frisk luft i förhoppningen att slippa spy i bilen, en ambition som jag uppskattade.

Han berättade ångerfull att han suttit hemma hos en kompis i Bromma och festat, sen minns han inget mer förrän han vaknade upp i fyllecellen i Solna ett antal timmar senare. Han var chockad över sig själv:

”Jag är ju en ansvarig egenföretagare med flera anställda. Jag har aldrig gjort något sånt här tidigare”, kved han med huvudet fortfarande hängande utanför bilen.

Så här långt kommen var jag mest road mannens historia, hans blå badtoffel skänkte dessutom situation en lätt absurt anstrykning. Men det som grep mig och som gör att jag fortfarande efter nästan ett år minns mannen är vad han sen berättade.

Jag frågade vart jag skulle köra mannen och han svarade att han skulle tillbaka tillbaka till sin polare.

”Ska jag inte köra hem dig”, undrade jag.

”Nä jag vågar inte komma hem så här” kved mannen till svar.

Att inte våga vänta sig kärlek och omvårdnad av sin partner när man befinner sig på botten, när man för första gången vaknat upp i en fyllecell, när man chockad haltar hem i snöslasket, med en badtoffel på ena foten, att inte då våga åka hem måste ha känts svårt.

En shabat shalom till er alla och må 2013 bli ett bättre år för såväl mannen i badtofflen, som för alla oss andra.

Annonser

Read Full Post »

Hej Lena, har några dagar funderat på ett pressmeddelande som European Jewish Congress, EJC , skickade ut i veckan, med anledning av de senaste hatbrotten mot två judiska kvinnor i Malmö. Det är bra att EJC och du uppmärksammar detta, men några uttalanden i pressmeddelandet gör mig fundersam. Ordföranden i EJC, Dr Moshe Kantor, säger:

“The attacks against Jews should be seen in their entirety and there is a concerted attempt to rid certain areas in Sweden, if not the whole country, of Jews.”

och du säger:

“I urge the political leadership not only in Malmo but the Swedish government to take all measures to end the spiral of increased hatred and violence against Jews in the country.”

Era uttalanden ger bilden av en organiserad kampanj mot svenska judar och att vi är på väg att fördrivas från Sverige.

Det är inte min bild av läget, men Lena, berätta gärna mer om vad du grundar ditt uttalande på.

Hatbrott är givetvis vidrigt och oacceptabelt, men som min församlingsordförande skulle jag välkomna om du också satte in frågan i ett större sammanhang. För egen del tror jag att ett samarbete mellan olika utsatta grupper kan vara en väg framåt i det viktiga arbetet mot hatbrott.

BRÅ:s siffror (från 2011) över anmälda hatbrott visar till exempel att 15 procent är riktade mot svarta/afrikaner och 15 procent mot homosexuella, medan hatbrotten mot judar, kristna och muslimer uppgår till 4, 3 respektive 5 procent av totala anmälningar.

Har också frågat flera insatta personer som inte heller tycks dela EJC:s beskrivning av läget.

Så här kommenterar tex Fredrik Sieradzki Kantors uttalanden:

”Formuleringarna är minst sagt konstiga. Jag är jude och Malmöbo. Det pågår ingen systematisk kampanj här. Men ”bottomline” är tyvärr att åratal av trakasserier av judar i Malmö lett till att den judiska församlingen krympt. De flesta unga flyttar härifrån när de inte ser någon framtid för sig och sin familj. Detta är illa nog.”

Jämför Fredriks nyanserade och eftertänksamma beskrivning av läget med EJC:s uppskruvade och alarmistiska. Varför väljer EJC att överdriva? Eller vet ni något som jag inte vet? 

 

Här följer lite fakta samt hela pressmeddelandet.

Polisanmälda hatbrott, enligt BRÅ:

2009

totalt: 5 797

antisemitiska 250

kristofobiska 134

islamofobiska 194

afrofobiska 780

homofobiska 1039

2011

totalt: 5493

antisemitiska 194 (4 procent)

kristofobiska: 162 (3 procent)

islamofobiska 278  (5 procent)

afrofobiska 803 (15 procent)

homofobiska 839 (15 procent)

 

Pressmeddelandet från ECJ:

Swedish Jewish Community Dying of a “Thousand Cuts”, Says European Jewish Congress President after Series of Anti-Semitic Attacks

 The President of the European Jewish Congress (EJC), Dr. Moshe Kantor, warned that the Swedish Jewish community is in grave danger after a series of anti-Semitic attacks, most notably an attack on two Jewish women in Malmo earlier in the week.

“The situation is intolerable for Jews in Malmo and every week we hear of another attack,” Kantor said. “The community is slowly being pushed out; it is dying of a ‘thousand cuts’. Each attack should be seen and dealt with as a part of a greater pattern to make Jewish life unsustainable in Sweden.”

“The attacks against Jews should be seen in their entirety and there is a concerted attempt to rid certain areas in Sweden, if not the whole country, of Jews.”

Earlier in the week, large swastikas were twice scrawled on several doors belonging to two separate Jewish homes in Malmo, according to a report in Sydsvenskan, a local daily. One of the homes was broken into, and a computer and Judaica were stolen. The homeowners reportedly called police four times during the weekend as the assailants continued to return. This follows an attack on a synagogue in Malmo, a rabbi viciously attacked in the street and several assaults carried out against the Jewish community in the last couple of months.

“The EJC will request a meeting with the Prime Minister of Sweden to discuss the issue and the need for greater policing, enforcement of anti-racism laws and a long-term strategy for dealing with the attacks on the Jewish community because we are reaching a tipping point for the Jews in Sweden,” Kantor said.

Lena Posner-Korosi, President of the Swedish Council of Jewish Communities and EJC executive member said that “breaking into Jewish homes and deliberately stealing items of great personal and emotional value is outrageous.”

“I urge the political leadership not only in Malmo but the Swedish government to take all measures to end the spiral of increased hatred and violence against Jews in the country.”

Wednesday, December 05, 2012.

(Källa: EJC)
 
 

Read Full Post »

På onsdag berättar Björn Moback om sina erfarenheter som ”följeslagare” i Palestina.

Har förstått att föredraget väckt en massa ont blod hos en del. Förstår faktiskt inte varför. Ett civiliserat samtal borde väl inte vara så farligt.

Folk behöver faktiskt kamma sig och förstå att det är tillåtet med olika åsikter i en demokrati.

Här har du infon från församlingen:

Judisk ”följeslagare” i Israel/Palestina – varför väljer en jude att delta i ett omdiskuterat projekt.

Björn Moback är bland annat före detta lärare, författare till ”Vilnius – det förlorade Jerusalem”, en bok om Förintelsen i Litauen, och medlem i Judiska församlingen i Göteborg.

Han vistades under tre månader i år i Yatta, nära Hebron, som deltagare i ”Följeslagarprogrammet”, som lyder under Sveriges Kristna Råd och finansieras av SIDA. Följeslagarens roll är att vara en preventiv närvaro som kan ha en skyddande och våldsdämpande effekt i konflikten.

5 december, klockan 18.30 i Sessionssalen, Wahrendorffsgatan 3.

Gratis inträde för medlemmar i Judiska församlingen, icke medlemmar 100 kronor.

Obligatorisk föranmälan senast 3 december:john.gradowski@jfst.se eller             08-587 858 10

OBS! Vänligen medtag medlemskort och id-kort.

Ett arrangemang av Judiska församlingen och Judiska biblioteket i Stockholm

Read Full Post »

malin tyckte att jag ska sätta igång att blogga igen, som nån slags ettårig lanseringsplan inför boksläppet, verkar lite långsökt tänkte jag, men eftersom det är bäst att lyda order så kommer här mitt första blogginlägg på ett tag. fler kan följa.

drömde att jag satt och språkade med albert bonnier, lill-abbe geamenligen kallad. han hade skaffat sig mustasch. Hans frisyr påminde om august strindbergs och albert var trött på bokförläggeriet, hans ambition i livet var att bli oppositionens – eller sa han alliansens, minns inte – socialminister.

när vi kom in på bonniers kris berättade albert att de varit uppe på banken för att omförhandla lånen och att någon ung bankspoling undrat om någon av de hade stålar.

albert ögnade igenom en manussida och berättade att hans pappa skrivit ”1933-1939” på en kartong, apropå någon tidigare ekonomisk bonnierkris.

upptäckte att albert satt på golvet och läste, hukande som en tiggare. sköt till honom en fåtölj och tog mod till mig och frågade om han ville läsa hela manuset. ”taxi klockan åtta, vi börjar halv nio hos dig” kom svaret blixtsnabbt.

Read Full Post »