Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘band’

Två tittar på fotografen, resten på nåt annat. Skumt.

Här ett litet meddelande från en av våra sponsorer:

”Efter sommarens succé-spelningar i Prag och ute i landet står nu Freudenthal Klezmer Band åter på scen i Stockholm. Förbered er på en intensiv och pulserande konsert fylld av klezmerfavoriter och originalkompositioner.

Freudenthal Klezmer Band föddes i en önskan om att spela 50-tals klezmer likt Dave Tarras och Sam Musiker men utvecklades snart till det unika band det är i dag.

Freudenthal Klezmer Band är:

Alexander Freudenthal – klarinett och sång

Peter Lindhamre – trumpet

Staffan Findin – trombon

Hans Nyman – dragspel

Jakob Freudenthal – bas

Pär Jaktelius – trummor

För mer info se: www.myspace.com/fykb

(Slut på det sponsrade meddelandet.)

Tilläggas kan att tid och plats är Nalen, söndagen den 20 december klockan 19.00.

Read Full Post »

En ljuvlig inspelning med The Band, gjord i Woodstock 1970, innan någon knarkat ner sig, innan någon hängt sig och innan någon dött av hjärtinfarkt.

http://www.youtube.com/watch?v=B_hsp4SBwO4

Read Full Post »

lånade the band-boxen av micke.

43 spår och allt är väl inte guld, men mycket är mycket bra och en del är överjälvligt bra.

fantastiskt skickliga musiker på piano, orgel, bas, trummor och elgitarr.

tre särpräglat underbara röster.

en energi, en pigghet, en karneval av musikaliska bergochdalbanor och karuseller som ibland gör att man nästan ramlar av stolen.

bra låtar och fantastistiska texter

allt det här och mycket mer bjuder Richard Manuel, Garth Hudson, Rick Danko, Levon Helm och låtskrivaren Robbie Robertson på.

men det som verkligen knäcker mig är deras mästerverk The Weight, en låt som Robertson skrev 1968.
här har producenten john simon – vad gör det geniet idag? – tämjt de här fem vildhingstarna till att spela en stram tillbakahållen fuga a la bach


arrangemanget är asketiskt, i stället för neon, blinkande lamopor, karuseller och sockervadd bjuds vi här på ett bibiliskt landskap i svartvitt, fårö, bergman.

robertsson knäpper bara på en akustisk gitarr, manuel struttar entonigt på pianot, hudson genialiska orgel finns inte ens med, enda extravagansen är ett fett eko på helms pukor

annars är det de särpräglade rösterna som bär fram låten

helm och danko turas om att ta hand om solostämman, medan den bästa av de bästa, richard manuel, bara körar i refrängen, men gör det så överjävligt bra att han ändå lyckas blåsa de andra två av banan

när de 1970 (eller var det 71?) kom till konserthuset i stockholm satt både micke och jag i publiken och njöt och båda minns vi robertssons svar när publiken började skrika requests:

”We´re gonna play them all!”

http://www.youtube.com/watch?v=XY_5JOEmFK0

och en  liveversion:

http://www.youtube.com/watch?v=2-xQoNDFwlE

Read Full Post »